Ålandsfåren är en egen speciell ras som har överlevt och utvecklats till sin särart sedan urminnestider på de karga holmarna i den åländska skärgården, vilket gör att rasen har ett speciellt kulturhistoriskt värde. Den har under århundraden blivit väl anpassad till den karga miljön i den yttre skärgården och det varierande skärgårdsklimatet. De hör ihop med kulturlandskapet.
Tack vare sin anspråkslöshet har dessa får varit en viktig del av överlevnaden även för fattigare hushåll genom århundraden på Åland.
Till temperament är Ålandsfåren aktiva och nyfikna. De är till benstommen lättare än många andra raser och därför viga djur som skuttar getaktigt spänstigt från sten till sten. De rör sig över stora områden då de betar.
Pälsen är speciell eftersom den innehåller både mjuk fin underull och grövre täckhår. Fåren är alltså lämpade att vistas utomhus även om klimatet är hårt, eftersom täckhåren är vatten- och smutsavstötande.
Den tiden jag kom i kontakt med rasen och började med egna, kring 2010 fanns det totalt några hundra tackor av Ålandsfåren på Åland/ i Finland. Idag är de mellan 1300- 1500. Rasen var länge utrotningshotad.
